Om Torrbergstjärn

Om Torrbergstjärn

Ungefär 2 mil väster om Piteå finns denna lilla tjärn med sitt klara vatten som bara väntar på att du ska komma dit och svinga ditt spö över vattenytan!

Tjärnen är ca 21 ha stor till ytan och dess medeldjup är 4,1 m. Den ligger 190 möh på Torrberget och har inget tillopp utan får sitt vatten från en underjordisk kallkälla. I sjön finns öring och röding. Runt hela tjärnen finns det iordningställda grill/rastplatser, vindskydd, bryggor och en delvis spångad stig.
Stigen som leder upp till tjärnen från den väl tilltagna parkeringen är i sig en upplevelse med sina partier av rullstensåsar. Stigen är ca 1 km lång och du kommer fram till tjärnen vid ett lite större vindskydd där det också finns en liten vedbod och ett utedass.

Torrbergstjärn är beläget i ett naturreservat. I reservatet finns ett par sällsynta tickor och lämningar efter gamla eldstäder från den tid när samerna stannade till där med sina kåtor. Läs gärna mer om reservatet på Länsstyrelsens hemsida.
Mer info finns att läsa här.

Historia

På 800-talet var skogarna kring tjärnen vistelseort för samer. Enligt arkeologer på Norrbottens museum har området en av de rikaste lämningarna efter samevisten som finns inom Infjärdenområdet. Arkeologerna har kartlagt 22 härdar fördelade på 7 olika platser runt tjärnen.

Tjärnens första förening bildades mest troligt någon gång under 1940-talet, Sjulnäs fiskodlarförening. 1950 sattes fiskyngel ut för första gången, 90 000 småsik. Sen fortsatte regelbunden utsättning av olika fisksorter fram till 1976. Abborre var från början den naturliga fisken i sjön men den fick nu sällskap av sik, bäckröding, laxöring, harr, bröding, röding och regnbåge. Sammanlagt alltså åtta olika fisksorter. Det blev då för svårt att behålla en bra kvalitet på fisken och 1977 startade en utfiskning och hösten 1978 skedde en rotenolbehandling.

Föreningen bytte ocskå namn till Sjulnäs fiskeklubb och senare till Sjulnäs fiskevårdsförening. Från 1979 sattes sen regelbundet ut öring, röding och en del harr i sjön. 1981 byggdes tre stycken vindskydd med eldstäder, toaletter och sju kastbryggor.

Idag (2011) planteras det årligen ut öring och röding i sjön av Sjulnäs fiskevårdsförening. Efter bildandet av naturreservatet är fiskevårdsföreningen endast ansvariga för fiskutplanteringen och att bryggorna är i bra skick. Ansvaret för vindskydden, toaletter och tillgången på ved vilar på Länsstyrelsen Norrbotten.

Fiskevård

Sjulnäs fiskevårdsförening krattar årligen lekbotten i sjön för att förbättra reproduktionen av röding. Nedan kan du se och läsa om hur det går till.

Att kratta lekbotten innebär att med hjälp av några enkla redskap frilägga och ta fram lämpligt stenmaterial för rödingens rom. Först rensas det utvalda området på diverse ”skräp” som pinnar, stockar och för stora stenar. Sen luckras det grus som kommit fram om. Detta för att få en porös botten där rödingen lättare kan göra sina gropar som de sedan lägger sina romkorn i.

När gruset har luckrats om görs en bedömning om det behövs mer grus. Då hämtas det från en annan plats i sjön eller så krattas det in från ytterkanterna på det område som är aktuellt. Det är bra med ett tjockt lager grus därför att syretillförseln och genomströmningen av vatten till romkornen då blir bättre.

Till slut är det dags för att låta vattnet vila en stund så att allt grus och sediment som har rörts om får lägga sig så att vattnet klarnar. Då går det lätt att titta med en vattenkikare på resultatet och se om det behövs några justeringar eller ej. Sen är det bara att hoppas på att rödingarna ska finna platsen och tycka den är lämplig för fortplantning.

Naturstig

Från bivacken närmast bäckutloppet börjar en naturstig som är iordningställd av Länsstyrelsen Norrbotten. Den går igenom varierad skog och hällmark i en cirkel. Om vandringen påbörjas vid bivacken kommer du tillbaka till sjön vid bäckutloppet. Det har inte någon betydelse från vilket håll vandringen påbörjas. Stigen är inte upptrampad men tydligt markerad med rödorangea markeringar på träden.
När du kommit upp på hällmarken har du utsikt mot Piteå och kan beskåda flera gamla tallar som vridit sig i olika former. Bitvis går du över en underjordisk bäck som porlar. I sakta promenadtempo och med pauser för fotografering eller liknande tar det knappt en timme att gå stigen runt